Varför konkar vi med flera hinkar med vatten på tävlingar och är hästar lika mycket sockergrisar som vi människor?
Smaksinnet hänger ihop med luktsinnet som jag tog upp tidigare i veckan. Hästen kan känna fyra olika smaker, sött, surt, salt och beskt och smaksinnet används mest för att plocka ut de bästa i fodret. Hästens smaksinne är så utvecklat att de kan känna skillnad på vattnet hemma på gården och vattnet på tävlingsplatserna eller när de reser bort och därför är det viktigt att man har med sig vatten hemifrån så man är säker på att hästen kommer dricka vattnet.
Om man råkar ge hästen mögligt eller dåligt hö kan hästen vägra att äta det. Man kan se vad hästen tycker om höet när man byter leverantör, vissa hästar gillar lite torrare och andra gillar lite blötare. Hästar föredrar för det mesta färskt gräs eftersom det är lite sötare och innehåller mera protein.

Hästar är faktiskt, precis som vi människor, oftast riktiga sockergrisar. Många hästar älskar söta äpplen och sockerbitar, därför brukar man blanda fodret med melass eller betfor för att maten ska bli söt och god. Betfor och melass är restprodukter från sockerbetor och brukar användas till hästar som inte äter så bra.
Men hästar är även riktiga saltjunkies. Salt är livsviktigt för en häst och hästar ska alltid ha tillgång till en saltsten i sin box och i hagen. Ibland slickar hästen på våra händer för att komma åt saltet i vår hud. 

Som de andra sinnena är hästens lukt mera utvecklad än människans och hästarna använder sitt luktsinne för att känna av faror och för att ta reda på information om vad som finns i närområdet. Genom att dra in lukt och känna efter får hästen ungefär lika mycket information som vi får genom att titta och lyssna på något. Luktsinnet är det viktigaste sinnet för hästen eftersom de känner lukten av rovdjur långt innan hästen sett faran och därför kan man märka att hästarna uppför sig mycket mera nervöst och stressat när det är blåsigt ute – de känner ju lukten av alla skogens faror. 

Hästar luktar på varandra när de träffar varandra första gången eftersom de läser av vilket humör den andra hästen är på, vilken personlighet hästen har och vilken status hästen har. Detta gör hästar även när de träffar en ny människa eller ett annat djur. Därför kan man låta hästen lukta på ens hand eller låta den lukta på sitt ansikte. Jag och Jack brukar blåsa varandra i ansiktet när vi träffas – vi brukar även passa på att pussas lite då.

En häst vill gärna lukta på varandras avföring – precis som hundar vill göra när man är ute på promenad. Man kan märka tydligt när man är ute och rider med hingsten Barette på vårt stall att han vill ha koll på vem som går på ”hans” sträckor. Han vill gå fram och lukta och markerar ibland över med sin egen avföring – precis som en hund. Om en häst kommer bort från sin flock är det bra att de har ett så välutvecklat luktsinne då de kan spåra sig tillbaka till flocken med hjälp av efterlämnad gödsel.
Om hästen känner en ny doft de aldrig känt innan, t.ex. om en hingst känner av att ett nytt sto kommit till stallet eller om ett sto brunstar kan hästen förbättra sitt luktsinne genom att flema. Flema är när hästen drar upp sin överläpp i en ful grimas.

Vecka 37

Starta en blogg, fixa design, presentera mig själv och Jack och vår projektidé.

Fota när Agnes tävlar.
Loggbok: Den här veckan så startade jag en blogg där jag redan nu har skrivit lite om vem jag och Jack är. Jag har inte fixat designen som jag planerat att göra – det får jag pilla med lite pö om pö under arbetets gång. Ska försöka börja med det nästa vecka.

Jag fotade när Agnes tävlade i Halmstad och det var intressant. Har dock inte lagt upp det på bloggen än, men kommer göra det snarast där jag även tänkte berätta lite om distansridning.

 

 

Vecka 38

Skriva vad vi kan än så länge, vad vi vill bli bättre på och vårt mål.

Skriva ett dokument om hästens syn, jämföra med människans.

Utvärdera hoppasset inför instruktör.

Loggbok: I början av den här veckan har jag utvärderat vårt hoppass från i måndags. Planen är att jag ska skriva ett inlägg om hästens syn och bearbeta det dokumentet. Texten kommer att publiceras nästa vecka då jag ska fota till inlägget. Resten av veckan ska jag försöka börja med designen och lägga upp bilderna från Agnes tävling.

I torsdags tränade jag hoppning, gjorde våran läxa som vi fick från hopplektionen i måndags och det gick sådär. Han hoppade på bra, bjöd framåt fint och var pigg – dock var paddocken en enda stor vattenbassäng och han var lite på bushumör vilket gjorde det svårt att få ett bra flyt i träningen. Agnes filmade hoppträningen och filmerna kommer läggas upp på bloggen.

 

Vecka 39

Fota till dokumentet om hästens sinnen och ladda upp texten om hästens syn.

Utvärdera måndagens hoppass.

Loggbok: Har ändrat om designen lite. Dock har bloggportalen ändrats ganska mycket sedan jag senast bloggade, så det är lite svårare att fixa en personlig blogg än vad jag trodde. Men det går framåt och jag har hittat en hemsida som jag kan hämta hjälp ifrån. Har även skrivit klart dokumentet om hästens syn. Lärde mig väldigt mycket av det, många saker som jag inte visste själv! Kommer ha ännu mera förståelse för Jacks beteende nu efter att jag läst på och skrivit om hästens syn.

Har nu även uppdaterat och utvärderat måndagens hoppass.

 

 

Vecka 40

Skriva om hästens hörsel och känsel, jämföra med människans.

Utvärdera måndagens hoppass. Be Agnes fota/filma.

Loggbok: Vi hoppade aldrig på måndagslektionen på grund av att min ridlärare hastigt var tvungen att åka till Skåne för en tre års visning. Men vi red dressyr för en annan kvinna istället och det gick väldigt bra. Han kändes koncentrerad och jag är nöjd med Jacks insats. Har skrivit och publicerat ”Hästens hörsel” och börjat skriva på ”Hästens känsel”. Har tyvärr inte hunnit med det då vi har haft prov i skolan. Jag kanske inte kommer hinna skriva om två sinnen i veckan som jag tänkt från början, utan ska i alla fall skriva om minst ett sinne i veckan.

 

Vecka 41

Skriva om hästens lukt och smak, jämföra med människans.

Utvärdera måndagens hoppass.

Loggbok: Jag kunde inte åka till hoppträningen idag på grund av att min chaufför var tvungen att jobba till 19:00, träningen börjar 18:00. Jag valde att istället hoppa i paddocken hemma på gården och hoppade lite högre hinder än vad vi gjort tidigare på hemmaplan. Vi hoppade runt 50cm – 70cm. Har tyvärr inte känt mig motiverad till att skriva om hästens lukt eller smak heller så får försöka ta tag i det nästa vecka. 

 

 

Vecka 42

Utvärdera måndagens hoppass.

 

Vecka 43

Utvärdera måndagens hoppass. Be någon fota/filma.

Skriva hypotes och utföra vänskapsleken. Dokumentera, reflektera och analysera. 

 

Vecka 44

Skriva om hästens beteende – hur kan hästar låta oss komma dem nära när vi egentligen är rovdjur och de är flyktdjur?

Utvärdera måndagens hoppass.

Skriva hypotes och utföra piggsvinsleken. Dokumentera, reflektera och analysera.

 

Vecka 45

Utvärdera måndagens hoppass.

Skriva hypotes och utföra flytta-på-dig-leken. Dokumentera, reflektera och analysera.

 

 

Vecka 46

Utvärdera måndagens hoppass.

Skriva hypotes och utföra jojoleken. Dokumentera, reflektera och analysera.

 

Vecka 47

Utvärdera måndagens hoppass.

Skriva hypotes och utföra cirkelleken. Dokumentera, reflektera och analysera.

 

Vecka 48

Utvärdera måndagens hoppass.

Skriva hypotes och utföra sidvärtsleken. Dokumentera, reflektera och analysera.

 

Vecka 49

Skriva hypotes och utföra trängselleken. Dokumentera, reflektera och analysera.

Reflektera över om Jacks och min relation har blivit bättre av de här lekarna. Vad kunde vi gjort bättre och vad gick bra?

 

Vecka 50

Skriva om stretching, varför stretchar man hästen? Hur gör man? Filma några stretchningar.

Alla bilder i detta inlägget har jag tagit själv någon gång under sommaren 2012. 

Varför vill inte alla hästar bli borstade med den hårdaste borsten på magen? Och varför använder man sig av ett verktyg som man knyter runt mulen när man ska kolla på hästens tänder?

Hästar är väldigt, väldigt känsliga i huden och kan känna små insekter och flugor som landar på kroppen. Innanför hästens hud har den massor med små, små muskler som hästen kan ”rycka” i så att insekten flyger iväg från hästen. Detta är väldigt praktiskt under sommaren då många insekter sätter sig på hästarna för att bita dem och suga på deras blod.

Anledningen till att vissa hästar inte vill bli borsta med hårda borstar överallt är för att hästen har olika tjock hud på olika delar av kroppen. Benen, magen och ansiktet är väldigt känsligt och man har därför plockat fram olika borstar som man kan använda på dessa kroppsdelar. Hästar kan även vara lite kittliga på magen och det kan bero på att man borstar lite för löst. Då får man borsta lite hårdare!
Hästar är mycket känsliga på manken, den lilla knölen mellan ryggen och halsen. Här brukar hästarna oftast klia varandra och det utlöser endorfiner som får hästen att bli lugn. Därför kan man klia, klappa och gnugga på manken lite försiktigt om man har en stirrig och stressad häst.

De små morrhåren som hästarna har på mulen är ett viktigt känselorgan. En del människor klipper av morrhåren på utställningar, vilket är synd eftersom hästar behöver dem. Hästen använder håren för att kunna känna sig fram och de talar om för hästen vad som är nära ansiktet eftersom de inte kan se precis framför sig, som jag skrev i inlägget om Hästens syn. Hästen använder känselhåren för att leta upp det godaste i maten. Jack brukar ofta försöka leta upp havren innan han äter sin lusern. Om man har en häst som inte vill äta all sin mat så kan man blanda hästens mat så den äter upp allt.
Hästens överläpp är också väldigt känslig och den kan jämföras med en elefants snabel och det finns teorier att tryck mot läppen också frigör endorfiner, precis som manken. Därför använder man sig ibland av en brems (ett verktyg som man snörar runt hästens överläpp) som används när hästens tänder ska fixas.

När man rider en häst så utnyttjar vi hästens känsel väldigt mycket, vi använder skänklarna (benen) för att ge hästen olika tryck och med vikten få hästen att göra det vi ber om. Hästen känner även små kramningar vi gör med våra händer genom tygeln och bettet som ligger i hästens mun. Hästens mun är väldigt känslig och man får vara försiktig så man inte drar i tyglarna. Om man har en häst som kan bocka och busa väldigt mycket är det lätt att man råkar dra dem i munnen för att hålla sig kvar, men då kan man rida med en halsring. Tack vare halsringen så har jag inte ramlat av Jack så många gånger som jag skulle om jag inte haft min halsring. 

Om en häst rids med för starka hjälper, t.ex. om de rids med obalanserade ryttare eller som rids med för hårda skänklar eller händer kan tillslut sluta lyssna på hjälperna. Det kallas att hästen blivit skänkeldöv. För att få bort detta måste man förfina sina egna hjälper och bli en smidigare ryttare. Man måste även börja om och väcka hästens intresse och samarbetsförmåga. 

Jag longerar Jack innan jag ska rida. Mest för att han ska bli av med lite energi och för att han ska komma igång och lyssna på mig från marken. 



Här har jag hoppat upp och hoppar ett sockerbitshinder. Hindrena är väldigt låga, men i vårt fall är det inte höjden vi övar på - utan vi övar på att taxera. Taxera betyder att man låter hästen bedöma hur långa/korta galoppsteg den måste ta innan hindret för att inte krasha in i det. Man kan låta hästen lära sig att taxera själv eller taxera åt hästen, men jag vill till största del att Jack ska lära sig det själv. Och för att han inte ska gå omkull på stora hinder när vi övar på detta så rider vi mest över små hinder. Imorgon ska jag dock testa att höja lite mest för att öka hans intresse lite. 

Som de flesta redan vet så har hästen mycket bättre hörsel än människan.
Hästar är även väldigt känsliga för tonfall och även fast de inte förstår vad vi säger så kan de förstå om vi är arga, glada, ledsna eller nervösa. De kan även uppfatta när vi ger dem beröm eller visar att vi tycker om dem.
Hästen förstår inte alltid vad vi säger, men precis som hundar kan man faktiskt lära hästar olika kommandon. Jag har tillexempel lärt Jack ”trava” vilket är användbart när jag longerar honom och ”tack”. ”Tack” säger jag ska ta upp hans hovar för att göra rent dem, innan när jag började rida Jack så vägrade han lyfta sina hovar, men nu räcker det med att ta lite på benet och säga ”tack”. Han har även lärt sig ”backa”. Detta har jag lärt honom för att jag ska, utan att behöva ta i honom, få honom att stanna i boxen när jag borstar honom.

Hästar hör, som sagt, mycket bättre än människan. De kan höra riktigt höga och låga ljud som vi människor inte kan höra. Hästarna hör även saker på väldigt långt håll och detta finns kvar sedan deras förfäder som var tvungna att vara uppmärksamma efter rovdjur. Hästar kan vrida sina öron i 180 grader och kan alltså få upp ljud på 260 grader runt sig själv. Öronen styrs av 16 olika muskler och tack vare detta kan hästen även lokalisera ljudet och höra vart det kommer ifrån. De kan även stänga ute ljud genom att lägga öronen platt bakåt. 

För två dagar sedan så råkade det hända en liten olycka när jag, Josefine och Claus red ut. Vi skulle trava och jag och Josefine red bredvid varandra. Jag vet inte vad som hände, men antagligen kända Jack sig trängd och sparkade med Josefine och Fraank flera gånger. Han träffade Josefines knä, Fraanks bog och nästan Josefines ansikte. Så nu måste jag bli lite tuffare och mera konsekvent när han håller på och sparkar bakut och bockar. För han kan skada mig, någon annan eller sig själv. Och det vill jag inte.

Hela förra veckan kändes otroligt dålig, då jag inte red på tre dagar på grund av vädret, att det blivit för mörkt osv. Så Jack kändes väldigt pigg igår när jag red ut på honom med Josefine och Fraank. Men det gick bra till slut! Ingen ramlade av iallafall!

Idag var det hoppträning igen, men min ridlärare hade blivit tvungen att ta tåget ner till Flyinge för att visa en häst i tre års testet. Så jag fick rida för kvinnan som äger Ale Ridsport. Det var väldigt kul för hon var lite annorlunda jämfört med den andra tjejen jag brukar rida för. Hon var lite mera petig med min sits och det tyckte jag var bra - ser fram emot träningsvärken imorgon! Vi hoppade heller ingenting denna gången utan jobbade mera med dressyren - vilket också är jätteviktigt när man ska utbilda en hopphäst för att öka smidigheten och lydnaden. 

Jack var lite bångstyrig i början av passet och tyckte det var lite läskigt eftersom det regnade, vilket gjorde att det smattrade ganska högt på taket. Jag jobbade honom på volterna och gjorde lite serpentiner. Sedan jobbade vi nästan hela lektionen på mittvolten (en stor cirkel i mitten i ridhuset). Jack travade på ordentligt och trampade bra under sig. Han kändes pigg och lyssnade duktigt. Vi provade att galoppera i båda varven och det gick bra, men min lärare pressade mig att driva på Jack så att han skulle trampa på bättre under sig. Vi gjorde lite skänkelvikningar och det var lite svårare då jag inte gjort det på några år. Jack förstod inte riktigt vad jag ville att han skulle göra, men lyckades med några steg iallafall. Jag är väldigt nöjd med dagens ridpass!

Jag är nöjd med; att vi lyckades göra skänkelvikningar, att Jack kändes pigg och glad och samarbetade bra!
Läxa tills nästa gång; Försöka våga släppa fram honom i galoppen så han trampar bättre under sig, jobba vidare med skänkelvikningar.